christabelle

Anledningen till tröttheten igår var bristen på sömn.
I tisdags var jag uppe redan klockan 07.00 för att vi skulle
på en heldagstrip till Småland.
Jag kan ju meddela att jag vääääldigt sällan går upp så
tidigt och att det går bra de första två timmarna men att
tröttheten kommer som ett slag efter det. I vilket fall som
så var vi inte hemma förrän tio och då var det en språng-
marsch till bussen som gällde...

Det var nämligen dags! Det var natten till den 18 juli och Nicki
skulle bege sig på ett 6 månaders långt äventyr  morgonen
därefter. Så där satt hon ihop med Lotchen,  Carro och Katja
och sängen var fyllld med kläder och prylar som skulle tryckas
ner i en enorm resväska i vilken viktmålet var max 20 kg...
Så när de andra begav sig hem och efter att några tårar runnit,
så var det dags att gallra bland sakerna. Jag tyckte att vi var
grymt duktiga, blev runt tre saker av varje sorts plagg... men när
väskan låg på vågen vägde den ändå 25 kg, kass!
Klockan var då närmare två och vi gav upp, det var inte så lock-
ande att tänka på att vi skulle stiga upp om tre timmar, men till-
sist lyckades vi somna...

Efter att ha hamnat lite vilse på Kastrup så blev iaf bagaget
incheckat och vägde då 27 kg haha. Tydligen hade Nicki en
turdag för checkin-tjejen sa ingenting om övervikten och lite
mer lättade gick vi mot boarding-kontrollen... det var dags att
säga "lycka till", "trevlig resa" och ja "hejdå". Kändes lite over-
kligt att tänka att det kommer dröja ett halvt år innan vi ses igen
så jag lät bli att tänka and off she went! Nicki vände sig inte om
efter hon gått igenom kontrollen - det gjorde mig stolt och glad
för nu hade hon verkligen siktet framåt, mot Australien! =)

//Christel


(Studenten: på Lärarmiddagen)