christabelle

Längtar faktiskt efter att få se filmen nu nu nu!
Längtar även efter den dagen då det är jag som står med en bukett
rosor i handen, med en slöja i håret och med ett stort leende på lä-
pparna. Sen kommer det inte vara helt fel att ha en drös underbara
vänner i vackra klänningar runt omkring mig =) YAY YAY YAY haha
Får hoppas att det blir av förresten, annars står ju kattant mig varmt
om hjärtat... =)

//Christel

Underbar bild, underbar skådespelerska, underbar röst och underbar klänning.

Var dessutom och såg filmen med en alldeles underbar person: Christel!
Har inte känt mig så tillfreds och avslappnad på väldigt länge. En helt spo-
ntan kväll med bio och avkoppling. Christel är en sådan person som alltid
finns där och som har mitt fulla förtroende. Jag kan verkligen berätta allting
för henne och det känns så himla skönt! Man träffar dagligen människor
som man inte riktigt vet var man har och jag blir en ganska osäker person
av det. Vill kunna kontrollera alla situationer men då kräver jag ärlighet från
alla i min omgivning och det är tyvärr inte ett krav jag kan ställa. Därför är det
extra skönt när jag omges av vänner som jag litar på fullt ut och som jag vet
litar på mig tillbaka.
Christel kommer bege sig på en underbar resa imorgon, tre veckor med fam-
iljen i Brasilien. Är jag avundsjuk? Självklart! Unnar jag henne och längtar efter
att få höra allt om resan? Såklart! Dessutom kommer jag få en födelsedags-
present från Sydamerika, hur spännande är inte det? Har ju önskat mig en
brasiliansk vaxning, men får se hur det blir med det haha.

Förresten, Anna när du läser det här. Jag saknar dig så nedrans mycket nu!
Vill ha dig här hemma, skratta med dig, hitta på saker med dig, veta att du
finns i närheten. Jag vill inte ha dig på andra sidan jordklotet i flera månader
till... men jag mår så bra av att veta hur underbart du har det och att du trivs!

Älskar er! Alltid.

//Christel

Är en sådan dag idag.
När jag känner mig ensam och tom.
Känner mig som ett skal, eller ett vrak.
Förutom när jag plötsligt börjar känna,
allt kommer på en gång då och luften
går ur mig.

Saknar dig.
Saknar mig.
Saknar oss.
Saknar drömmar.

//Christel

Fyllde hela 21 år i torsdags och min födelsedag
firades på jobb... befann mig nämligen där från
10.00-20.30, yay! Hade det dessutom väldigt st-
ressigt eftersom eruropachefen med följetåg sk-
ulle komma på inspektion av butiken. Men men
bjöd iaf på kladdkaka och den var riktigt god så
jag ska väl inte klaga.
Något jag inte klagade på var när jag kom hem
på kvällen och läste mina lönespec. Ni minns
säkert att jag jobbade tre jobb hela december
men det var verkligen värt allt slit när jag såg hur
mycket jag fick ut! YAY YAY och åter YAY! Har nu
pengar till ett körkort (mycket pengar eftersom jag
har en känsla av att jag kmr köra riktigt dåligt) och
ändå massor att leva för den här månaden. Mi li-
key!

Jobbade igår med, det var nog ännu mer stressigt.
Hade hela ovanvåningen själv eftersom Anna och
Tina behövdes i kassan. Iom vi har rea och ca 20
provrum så var det mycket att göra. Jag var helt slut
när jag kom hem... men då var det dags att städa
hemma. Blev piggare under tiden och kom inte i sä-
ng förrän klockan två. Dock var det inte ultimat att
dammsuga så sent på kvällen så det ska jag göra
strax. Sen blir det att ägna närmre två timmar åt att
locka håret och sen borde jag kanske leta fram ngt
att ha på mig ikväll?
Just det ja, ikväll är det ju dags för festligheter. Maten
och drickan är inhandlad och sen är det utgång som
gäller! Dessutom kommer Nicki hem ikväll så jag
hoppas verkligen att hon orkar möta upp =) Dock ko-
mmer jag sakna Chrillan, Kicki, Sandy, Shils, Emma
och Erika som inte kan komma... fast vi får hitta på ngt
skoj en annan dag, deal? =)

Nej nu blev jag stressad av att tänka på allt som jag
har kvar att göra. Teddå!

//Christel

Blir ingen vinterbal. Blö.
Får spara min nya klänning till nästa balinbjudan helt enkelt...

Här får underbara I.me.my-Kim ett alldeles
eget inlägg =)
Detta innebär att jag uppdaterat min blogg
för andra ggn ikväll och nu har ni ingen rätt
att tjata för att jag bloggar för sällan, mohaha.

//Bloggtorka-Christel

Efter en stunds eftertanke och efter en stunds konverserande
med Sernbo, så har jag insett att jag befinner mig i trotsåldern.
Allt jag blir tillsagd att göra får mig att svara "Varför det?" eller
"Jag vill inte".
Jag är helt enkelt ett litet barn i en alldeles för stor kropp och
någonstans därinne ska jag hitta på vad jag vill bli när jag blir
stor. Hur kommer man fram till det? Jag har verkligen ingen
aning...

//Tiiiistel