christabelle

Du åkte igår.
Vi har knappt setts på ett halvår, men du
har alltid funnits nära. Har alltid kunnat
ringa dig, även om du inte velat svara.

Du finns långt borta nu. Jag kan inte nå
dig, vet bara ett gatunamn och en park
nära dig.

Jag vet att jag kände mig tom när vi sa
farväl. "Bon voyage, ta hand om dig, älsk-
ar dig". Det kändes inte på riktigt, men det
var på riktigt. Hjärnan och hjärtat kopplade
dåligt med varandra. Lycka och smärta bl-
andades ihop. Jag grät sorg och glädje på
samma gång.

Nu saknar jag dig, hjärtat gör ont.
För precis som att jag för alltid har
min plats i ditt hjärta, så har du din
plats i mitt. I hela mitt hjärta saknas
du.

Nu längtar jag efter ett brev från dig.
Ett brev där din adress kommer finnas
med. En adress som jag vet att du finns
på, med ett fönster mot en stor park, i en
stad som aldrig sover.

Tomhet och saknad. Älskar dig!